Jag sneddar över innergården och noterar någon stans i mitt undermedvetna att det är kusligt tyst och tomt. Det hörs inga barnskratt från sandlådan, lekstugan och gungorna hänger stilla i sina kättingar. Något ensataka fönster står öppet efter dagens överraskande höga temperatur, men det är tyst även innifrån, inget sorl från vuxenprat eller barn som skriker i protest mot att behöva hoppa i säng. Det är mörkt och tyst i de flesta kök och mörkt i de flesta rum. Det känns lite som om alla försvunnit från jordens yta och det är bara jag kvar.
På min väg mot affären möter jag endast en pappa och hans lille son och väl inne på affären är ser jag bara en äldre man. Pappan med sonen dyker upp för att köpa katrinplommonpuré. Något litet barn med magproblem hemma, tänker jag i mitt stilla sinne, på väg bort mot mjölkdisken. Var har alla blivit av, det brukar vara många på affären så här dax? Så slår det mig det enda som kan tömma ett barntätt område på alla innevånare är .... fotboll ... Suck!
Bilder från Brighton
4 år sedan
