Förväntningar

Äntligen på väg till nya lyan. Otåligheten river i kroppen och jag försöker planera men det är så svårt att för min inre syn se hur jag ska möblera, vart jag ska placera möbler jag har, vad som inte får plats och vad som behöver köpas nytt.

Samtidigt som jag är rastlös, otålig och förväntningsfull så vill jag bara att allt skall vara över, att allt skall vara på plats. Men någonstans där inne finns rösten som talar om att jag kommer att njuta än mer när väl allt är på plats om det har fått ta tid så att jag hinner tänka över det jag vill istället för att bara rusa iväg och göra...

Söndag :(!

Vad är det egentligen med söndagar? Förra söndagen bröt jag ihop. Idag var det likadant.... Suck

Det är som om hela veckan går all energi åt till att hålla ihop, fokusera, bara göra det som måste göras för att ta mig genom dagen och i förlängningen veckan. Sedan är det slut. Batterierna i Duracell kaninen har inget mer att ge.

DÅ finns det inget som håller kännslorna på plats och allt bara sköljer över mig. Jag är liten otillräcklig och dålig på alla plan. Jag är ingen bra medarbetare, ingen bra mamma, ingen bra livskamrat, ingen bra ... Jag orkar inte vara stark, orkar inte ge allt gå på visningar på hus och le mot mäklare som är slipade, polerade i sina kostymer och lurar som gäddor i vassen och de hävdar med en dåres envishet att deras objekt är det bästa man kan köpa för miljoners miljoner...